RSS
Sökning
RSS-länk
Mötesärende:https://hanko10se.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30
Sökning
Bildningsnämnden
Protokoll 04.09.2024/Paragraf 79
| Föregående ärende | Följande ärende |  Anvisning för ändringssökande
Mötesärende i PDF-format
|
Svar på SFP:s fullmäktigegrupps motion om att ta i bruk Unicefs modell för en barnvänlig kommun
BILD 04.09.2024 § 79
359/00.01.06/2024
*/* SFP:s fullmäktigegrupp har, 12.6.2018 §16, diarienummer 359/2024, inlämnat en motion (bilaga) om att staden borde utreda möjligheten att ta i bruk Unicefs modell för en barnvänlig kommun. Barnvänlig kommun är ett verktyg som Unicef erbjuder kommunerna, och den baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter och Unicefs internationella Child Friendly Cities-modell. Modellen hjälper kommunerna att bättre beakta barnens välbefinnande i sin verksamhet.
En kommun kan beviljas erkännandet Barnvänlig kommun efter cirka två års utvecklingsarbete. Kommunen bör bilda en koordinationsgrupp som bland annat består av representanter för kommunens olika sektorer, ungdomsrådet, beslutsfattare och tredje sektorn.
Arbetsskedena i modellen Barnvänlig kommun är följande:
1. Ansökning till modellen
I det första skedet ansöker kommunen till modellen i enlighet med                           Unicefs instruktioner. När kommunen har blivit godkänd med i                                        modellen, undertecknar kommunen och Unicef en förbindelse om                           samarbete.
2. Introduktion till barnets rättigheter
I det andra skedet bekantar sig kommunen med barnets rättigheter.                           Kommunens Barnvänlig kommun-koordinationsgrupp genomgår den                           grundutbildning som Unicef erbjuder och bekantar sig med temapaket                           som behandlar barnets rättigheter ur kommunens synvinkel.
3. Nulägeskartläggning
I det tredje skedet gör kommunen en kartläggning av nuläget i sin                           barnvänlighet. Kartläggningen baserar sig på barnens empiriska                           kunskaper, modellens barnrättighetsindikatorer och den information om                           barnens välfärd som redan finns i kommunen.
4. Målsättningar och verksamhetsplan
I det fjärde skedet fastställer kommunen målsättningarna och                           åtgärderna i sitt Barnvänlig kommun-arbete, utarbetar alltså en                           verksamhetsplan utgående från resultaten av nulägeskartläggningen.                           När Unicef har godkänt verksamhetsplanen börjar kommunen                                        implementera den.
5. Uppföljning, utvärdering och erkännande
Till det femte skedet hör uppföljning av Barnvänlig kommun-arbetet,                           utvärdering och beviljande av Barnvänlig kommun-erkännande.                           Kommunen och Unicef analyserar på uppföljningsträffar tillsammans hur                           utvecklingsarbetet framskrider. På utvärderingsträffarna går man                           igenom resultaten av arbetet. När det har förflutit två eller fyra år sedan                           Barnvänlig kommun-arbetet inleddes, kan Unicef bevilja kommunen                           Barnvänlig kommun-erkännande, om arbetet har framskridit enligt                           kriterierna i modellen. Efter erkännandet fortsätter kommunen                           utvecklingen av barnvänligheten i enlighet med modellen tillsammans                           med Unicef.
I Hangö har man inom såväl bildningsnämnden som kulturnämnden tagit i bruk uppgörande av en barnkonsekvensanalys (LAVA), som ett verktyg vid beslutsfattandets beredningsarbete fr.o.m. 1.1.2021. Staden deltog, åren 2017 -2018, i ett regionalt projekt, bl.a. i utvecklandet av verksamhetsmodeller för en barnvänlig administration. Inom projektet ordnades en workshop för Hangö stads tjänstemän och beslutsfattare i maj 2018.
Barnkonsekvensanalysen fäster uppmärksamhet vid en större helhet än enskilda målsättningar: hur påverkar ett förslag barnens välmående, människorelationer, inlärning, hälsa, fritid osv. Till exempel i beslut som gäller småbarnspedagogiken är det viktigt att identifiera såväl verksamhetens pedagogiska målsättningar, perspektiv på barnens vuxen- och kamratrelationer, samt perspektiv på smidigheten i familjernas vardag.
Att gå med i Unicefs barnvänlig kommun programmet kräver ordentligt med resurser. Raseborgs stad deltog i programmet, under åren 2015-2020, men valde att inte fortsätta bl.a. på grund av att programmet blivit mer omfattande och kriterierna strängare.
I grunden för Unicefs kriterier ligger tanken att barnen skall vara mer delaktiga i frågor och beslut som gäller deras vardag och att deras rättigheter bättre skall synliggöras. I Hangö verkar ett aktivt Ungdomsråd, vars åsikter tas i beaktande vid uppgörandet av olika beslut. I alla Hangös skolor arbetar elev- eller studerandekårer med projekt där ungas intressen plockas upp. Inom staden arbetar, sedan många år tillbaka, en tvärsektorell arbetsgrupp, med frågor kring barn och ungas välmående (HyVä-gruppen). Barns och ungas välmående betonas även i stadens strategi för åren 2022-2025.
En kommun kan och bör arbeta barnvänligt, även om man inte profilerar sig enligt Unicefs kriterier.
Vid beredningen av ärendet har en barnkonsekvensanalys (LAVA) uppgjorts.
Förslag (Gustafsson) Bildningsnämnden ger till stadsstyrelsen ovannämnda text som utlåtande gällande SFP:s fullmäktigegrupps motion om att staden borde utreda möjligheten att ta i bruk Unicefs modell för en barnvänlig kommun.
Beslut Förslaget godkändes.
Tilläggsuppgifter Bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson, 040 596 3249
| Föregående ärende | Följande ärende | Anvisning för ändringssökande
Mötesärende i PDF-format
|